|
|
|
 |
|
|
|
|
Reumatisk sjukdom som skapar inflammation i korsbenslederna (sacroilit). Drabbar lika ofta män som kvinnor. Där kvinnor oftast får en lindrigare form av sjukdomen. Orsaken till sjukdomen är inte känd men man vet att ärftliga faktorer spelar stor roll. Nästan alla som har sjukdomen har på sina celler en speciell vävnadstyp, HLA B27. Denna vävnadstyp förekommer dock även på personer som inte är drabbad. Frekvensen är där dock betydligt lägre (cirka 10 % ). Sjukdomen debuterar som regel mellan 20 till 40 års ålder. Huvudsymtomet är ryggsmärta. Vanligen dov molvärk i korsryggen som ibland strålar ut nedåt skinkorna. Symtomen kommer som regel succesivt, under en längre tid. Värken är oftast värst på efternatten, och morgonstelhet är vanligt. Smärtan och stelheten förvärras i vila och blir bättre när personen är i rörelse.
Symtomen beror på inflammation i framförallt korsbenslederna, men alla större leder och även kotkropparna kan drabbas. Mellan kotorna bildas ibland sk benbryggor. Ledbanden på ryggradens fram o baksida kan förkalkas, vilket leder till ökad stelhet i ryggen.
Bechterews sjukdom behandlas i första hand med sk antiinflammatoriska läkemedel tex Clinoril, Felden, Indomee, eller Naprosyn. På senare år har det också visat sig att Salazopyrin kan vara effektivt.
Sjukgymnastik är en viktig del i behandlingen för att motverka stelhet och att bevara rörligheten i lederna.. I de flesta fall är sjukdomen relativt lindrig och har god prognos. Symtomen kommer ofta i perioder (sk skov) och däremellan kan personen vara mer eller mindre symtomfri.
Litteratur>> Apoteksbolaget broschyr författare Anders Nystrand 1990.
(Läs mer om ryggen på patientföreningens sida)